Klimatsmart och hållbart byggande beaktar bland annat klimatvänliga byggmaterial och -processer.
Reparationsbyggande är ofta utsläppssnålare än nybyggnation, särskilt beträffande offentligt byggande. Därför är bevarande byggande central i byggande som är hållbart och främjar cirkulär ekonomi. Reparation spar på naturresurser, för med sig mindre avfall och kan vara kostnadseffektivt. Det stöder också bevarandet av byggnadsarvet och områdets identitet.
Bygglagen, som trädde i kraft vid ingången av 2025, styr mot utsläppssnålt byggande som främjar cirkulär ekonomi. Enligt lagen ska byggnader byggas så att de är långlivade och anpassningsbara och deras livscykels klimatpåverkan ska uppskattas. Från 2026 ska för alla omfattande byggprojekt utarbetas en klimatdeklaration i vilken man rapporterar byggnadens klimatavtryck och koldioxidhandavtryck. Lagen förpliktar också att beakta återanvändningen och återvinningen av rivningsmaterial.
Finlands miljöcentrals (Syke) kalkyleringsmetod för konsumtionsbaserade utsläpp i kommuner och landskap i Finland följer upp utsläppen från byggande och renovering. Kommunernas upphandlingar och investeringar samt privata investeringar i bostadsbyggnader främjar förverkligandet av en hållbar livsstil. De finns med i miljöcentralens uppgifter om kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp. I Karleby var utsläppen av investeringar och stadens upphandling 1,9 tCO2e / invånare år 2015.
Mera info om kalkyleringsmetoden på webbplatsen Hiilineutraalisuomi.fi.
De viktigaste åtgärderna:
- Stadens nya objekt byggs på ett övergripande hållbart och livscykeleffektivt sätt och med beaktande av eventuellt mångbruk.
- I planeringen, genomförandet och underhållet beaktas cirkulär ekonomi och effektivt bruk av material.
- I byggprojekt minimeras mängden avfall och effektiveras återanvändningen.
- Beträffande nya objekt kalkyleras koldioxidavtrycket.
- Träbyggande främjas.