Beskrivning
Cykeltrafiken tas i beaktande som eget färdsätt på alla nivåer av planering.
I generalplan sker det på följande sätt:
- Cykeltrafikens huvudnät (= huvud- och områdesleder) visas i generalplanens plankarta.
- I generalplanen visas generalplanebestämmelser som gäller cykling och gång, t.ex. på följande sätt:
- Cykeltrafikens huvudled: Kvaliteten på cykeltrafikens huvudled är beträffande riktningen, ledtypens genomskärning och skyltning högre än på leder på lägre nivå.
- Cykeltrafikens områdesled: Kvaliteten på cykeltrafikens områdesled är i mån av möjlighet bättre beträffande riktningen, ledtypens genomskärning och skyltning högre än på leder på lägre nivå, men ändå anspråkslösare än på en huvudled.
- Auditeringar av cykel- och gångtrafiken görs i generalplanekartorna.
- I generalplanebeskrivningar presenteras målen för främjande av cykling och dras upp linjer för kvalitetskrav och kvantitet på cykelparkering.
I detaljplan säkerställs att:
- De i generalplanen definierade lösningarna för cykeltrafiken kan förverkligas (utrymmesbehov, korsningslösningar, sikt)
- Alla områden kan nås med cykel
- På kollektivtrafikens hållplatser som används flitigt sörjer man för att det finns tillräckligt med bra cykelparkering.
- I detaljplanebestämmelserna definieras kvantitets- och kvalitetsmål för cykelparkeringen.
- Auditeringar av cykel- och gångtrafiken görs i detaljplanekartorna.
Effekter
En generalplan är ett mycket effektivt sätt att påverka framtida färdsätt. När generalplaner utarbetas löser man i stora drag placeringen av områden och betydande service samt trafiknätet. Dessa skapar ramar för trafikbehoven, hur färdsätten fördelas och längden på olika typer av resor. Generalplaneringen löser "konkurrenskraften" hos cykeltrafiken och andra hållbara färdsätt i förhållande till andra färdsätt.
Detaljplaneringen är en av de viktigaste planfaserna som påverkar smidigheten hos gång- och cykeltrafiken. Med detaljplanen styrs olika funktioners läge "slutligt" och i detalj. I den bestäms områdesreservationerna för gator och andra trafikområden som påverkar bland annat ledernas geometri, korsningsarrangemang, sikt och platser för snö. Utgående från dessa lösningar bestäms det slutliga trafiknätet och trafikbehovet och -möjligheterna.
Detaljplanen kan vara ett praktiskt verktyg också till exempel när man bestämmer om lösningar för parkering av cyklar.